och hon är här nu också! Det är så mysigt att ha henne här, vi trivs med henne och jag tror att hon trivs att vara här också. Hon har sin plats på soffan och ligger alltid invirad i filt. Emellanåt får hon sina ryck och vill att man ska leka, då hoppar hon upp på en och lyckades då ge mig en härlig repa på bröstet, så nu är jag märkt..hihi. Vilket jag tycks alltid lyckats få av djuren! Varför, det undrar jag med? Alltså är jag van.

Jag minns för många år sedan skulle vi hämta katten som min bror skulle ha..jag och svägerskan åkte tåg hemåt och katten "Nicke" var rädd. Jag bar han i min famn under min jacka för att han skulle känna närhet och mina hjärtslag för att ge en lugnade inverkan. Han lyckades iallafall repa på mitt bröst och när vi kom hem till min svägerska, så kollade jag in mig på spegeln. Det stod "Hej", helt otroligt men sant!  Det var ett oförglömligt minne! Tyvärr så är han inte vid liv längre och fick många härliga 14år med min bror och hans familj. Det var med stor sorg när han fick lämna jordelivet och bli en kattängel i himlen.

här har man inte haft en chans att få använda datorn på ett par dagar nu och sen har man haft lite å göra också men nu är jag här igen! Theo är tillbaka från Falun och har gjort en berlock av silver på slöjden. Titta så duktig han är!

Jag valde rubrik "Vad är det som händer?" och målade dessa tavlorna i olja. Det röda bandet är livslinan som går igenom alla tavlorna:

dags att plocka ner granen och julpynten, det känns inte så länge sedan man satte upp alla dessa sakerna men som man brukar säga att har man roligt går tiden fortare. Skolan har börjat igen och allt övergår till det normala igen, det måste kännas lite motigt för många som har varit lediga och förhoppningsvis har funnit ny styrka att arbeta tills sommaren. Det positiva med snö är att det lyser upp på tillvaron och det behövs verkligen nu när belysningen försvinner här hemma. Det kommer att bli tomt när granen försvinner men fundera på att ha kvar dem som hänger i vardagsrumsfönstret ett tag till, tycker det är så fint!

imorrn ska Theo igen till Falun och få smida ett eget berlock i silver. Förra gången fick man göra en ring. Sånt fick man inte lära sig på slöjden, då hade det varit mycket kuligare och intressantare att veta hur man tillverkar smycken. Så idag har vi varit och köpt en kedja som ska passa in till berlocken, ett kors och om det funkar ska det läggas in hans namn eller första bokstaven. Det kommer bli jättesnyggt! Ska fota det när han är hemma igen och sätta in det på blogget. Ringen som Theo gjorde var riktigt bra gjort och speciellt för första gången. Det var jämnt och fint över hela ringen, det var nog inte det lättaste utan kommer med tiden av massor träning och för ögat att se.

Det jag har fått vara med är att skapa fram på papper, hur det ska se ut med mått osv..men jag vill ju göra en, suck! Hm, tro jag måste ringa min guldsmedare och be att få vara med när han gör smycken, det har han lovat mig!

Nä, nu måste jag fortsätta packa tillsammans med Banana och Theo, så han är fit for fight till morgondagens resa!